Pernipop

Innan jag går in på rubriken så tänkte jag visa hur jag bor för de är inte många som sett min snygga lägenhet =)

Det har slått mig att det bara är 5 månader kvar på min utbilning och jag är inte helt hundra på om jag gillar det...
Har hela tiden haft ångest när jag skulle ha åkt hit men de har gett mig så mycket, jag har vuxit som människa och jag har förändrats en hel del både positivt och negativt men de hade skett förr eller senare i vilke fall som helst i guess. Det är naturens gång...
När jag var yngre var det lätt att trampa mig på fötterna utan att jag skulle säga något men det förändrades redan då jag började i gymnasiet, många som träffat mig har alltid tycks se mig som en "farlig", kaxig och otrevlig tjej men de har jag kunnat bevisa vara fel. Utsidan har jag antagligen lärt mig att bygga upp utav dessa människor som trampat mig på fötterna då jag var liten och snäll. (läs snällare)
Med detta uttalande menar jag att jag vet inte om jag är klar att utsätta mig för prövningar, hemma i malmö är det så tryggt...visst är det de här med nu då jag byggt upp min lilla familj (läs kompisar) och sen har jag ju även pappa här, inte för att jag träffar honom så ofta men de är ändå någon sorts trygghet.....med andra ord: jag vet inte om jag är redo att komma hem till malmö och starta mitt liv där redan nästa år?

Har diskuterat detta både med Mamma och Alex och båda vill ju ha hem mig det förstår jag...jag vill ju hem till familj och vänner men inte till malmö...det är inte just malmö jag saknar lixom det är livet där det vill säga umgänget.
Tyvärr går det inte att ta med allt detta till nästa destination, eller ja om det blir en nästa destination.
Paris eller Miami blir isf mitt nästa stopp (lutar mest åt Paris då jag suktar efter att höra franskan flöda ur min mun)..om jag åker ensam vill säga men om detta äventyr kan bli till vårt det vill säga om Alex kan ta tjänstledigt så får vi ju diskutera om vart vi ska bosätta oss för den period han kan ta ledigt.
Alex är inte lika haj på det som jag vilket jag förstår då han har jobb, lägenhet och bil i malmö...det är lite svårare att bara sticka då.
Varje gång jag pratar om ett nytt äventyr blir jag helt pirrig i hela kroppen, jag tror jag skulle älska detta att åka någonstans för att jobba med mitt drömyrke: Bar to the tender!!
Jag menar det var ju faktiskt bartender jag ville läsa till då jag först kolla skolor här i England men eftersom pappa hade den sjuka förmågan att övertala mig till att söka in till Business så gick ju den drömmen upp i rök men om 5 månader kan den ju tas upp igen =)
Har ju även funderat på att gå make up artist kursen på make up store så de kanske blir de och sen ger jag mig av på ett nytt äventyr..aahh jag vet inte. Jag vet iaf att i malmö blir jag inte långvarig max ett år sen tror jag jag måste iväg om jag inte fått ett toppen jobb det vill säga!
Detta är fortfarande en dröm men jag hoppas att den kan bli sann och att Alex kan åka med mig, vill inte vara ifrån honom mera men ändå vill jag inte bo i malmö!? It is not easy.

Jag har så mycket jag vill åstadkomma och det är bland annat att bo i Paris i minst 6 månader och lära mig franska, spela gitarr, pierca mig igen om jag vågar och även bo i Amerika i minst 6 månader. I want this to come true!

Puss&Kram
Im Out!